...

Vanan att alltid kunna prata med dig och träffa dig,
den möjligheten försvann. Du slets ifrån min vardag,
 och det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart,
och det är då som saningen svider, du kommer
aldig mer komma tillbaka. Och det finns ingeting man
kan göra än att acceptera läget, det går inte.

jag saknar dig så ord inte räcker till hampus<3



josefn


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0