lördag (Y)

lördag idag dåva, skolan börjar på onsdag , första året nu då , igår blev det sailet med linnea, träffade dom flesta vännerna från jämjö , det tycker jag va trevligt, jag ha saknat er en massa! kvällen va både bra och dålig ... träffade även krizze baby där inne :) , du är saknad så in åt helvete! haha sen fick ja höra en historia från iförgår , som hände hahahah, så jävla kul =D , bra jobbat girls... sen så hämtade min morbror per mig nere vid ericsson, och körde hem mig, ikväll blire till att träffa storasyster. pussssssss <3


bara jag



Emita' <3
jag saknar dig så det gör ont emita, jag klarar inte detta längre, du måste komma tillbaka, för jorden är inte detsamma utan dig, jag mår skit och du är inte här och kan inte få mig till att må bättre, som du alltid gjorde, du ha hjälpt mig med att klara av det svåra men nu vet ja inte hur jag ska klara av detta :'/ ... Alla minnerna med dig får mig att fälla en massa tårar , och då ska vi inte tala om hur jag blir när jag kollar på bilderna med oss.. det är en hemsk känsla ska jag säga dig, hoppas du kollar ner på mig och fabmita någon gång ibland och att du vänta på oss i Nangijahla. Kommer du ihåg när vi red ner till rödeby med Emma & Raimon & sen Amanda & Molly. Det saknar jag verkligen.. Eller när jag skulle gå ut till dig och Molly i hagen, och jag inte hade något godis med mig, så blev ni tjuriga och puttade ner mig i leran , så jag blev helt skitig. :'/ och sen stod ni bara och skrattade åt mig när jag låg där och skrek och skrattade, eller när vi alltid red till farmor, och du snodde alltid mina smörgåsar som jag fick av farfar, och alla andra utritter, och när vi red i paddocken och jag ville försöka få igång dig och hoppa med du hatade paddocken , och det hade orvar berättat men jag ville inte ge mig, du skulle hoppa men nej du fick som du ville, du bockade och stegrade dig men jag satt kvar och försökte fortsätta att hoppa men nejnej, inte ville du hoppa, men sen i skogen kunde du hoppa över grenar osv, men aldrig i paddocken, så vi fick vara ute och hoppa på grusvägen vid stallet istället där det inte körde några bilar, men det fick gå, fast då hade vi inga riktiga hinder, men det gick kanon iaf, ååh gud det är sjukt hur man kan sakna en person så jävla mycket.. du var mitt allt :'/ kom tillbaka min ögonsten, det känns så konstigt att veta att du inte finns här längre :/ <3333333

josefn


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0